Svar på kommentar
Svar: Vilken jävla fråga men aja. Eftersom jag bodde under tvångvård. Tvångvård innebär att om man själv inte stannar på sjukhuset frivilligt och läkarna på sjukhuset tycker att du behöver hjälp så sätter dom tvångsvård på dig. Lagen om psykiatrisk tvångsvård innebär att svårt psykiskt sjuka kan bli intagna för vård mot sin vilja. Du kan bara vårdas mot din vilja om du allvarlig psykisk sjuk som till exempel psykos eller depression med självmordstankar. Men vill du inte ha vård sätter dom tvångvård på dig om dom anser att det är så passt allvarligt att du kan inte vara hemma/ensam för att du har sånna pass starka självmordstankar. Dessutom måste du ha ett nödvändigt behov av kvalificerad psykiatrisk vård på sjukhus dygnet runt.
Det är tvångsvård och det fick jag. Så tänk er som ett fängelse, det känns ungifär så. Du får inte göra någonting. Det fanns en säng, ett bord och ett handfat på mitt rum. Dom kommer in och ger mig lugnande mediciner, nattläkarna och dagläkarna går hela tiden ute i korridorerna och vaktar så man inte försöker skada sig själv/ta livet av sig eller rymma därifrån, fast det är omöjligt att rymma eftersom det är låsta dörrar och inga fönster går att öppna. Det kommer in läkare till mig hela tiden och försökte få ur mig så mycket som möjligt. Men jag satt i sängen där på avedlningen och kollade in i väggen i fyra dagar. Prata knappt och åt inte. Grät och grät. Kunde inte sova. Ett psykhem är till för folk som mår så dåligt så man vill ta sitt eget liv. Man har försökt/eller har starka självmordstankar. Det är därför läkarna hela tiden övervakar så man inte gör sig själv illa. Fast det är omjöligt på ett psykhem eftersom allting består av plast. Hoppas det var svaret på din fråga. Mer än så tänker jag inte öppna mig i bloggen!